Som den snälla människa Martina är bjöd hon in mig till deras midsommarträff med släkten i Flathult. Som enda Brännströmare bland alla Folkessonarna (maritnas mammas sida) var det bara att haka på i diverse grodhopp, kransbindande och sjungande mellan regnskurarna. Ett riktigt trevligt, traditionellt och bra mycket mer kulturellt firande än jag är van vid, men roligt var det. Dock aldeles för mörkt....tur att elektrisiteten är uppfunnen här nere också.
Ha dé gott
//Johan B
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar